Romanusfonden

SfU - Stiftelsen för främjande av uppfinnarverksamhet


Välkommen   Harald Romanus    Vem kan söka     För vad

Hur gör jag?        Dessa har fått       Kontakt och styrelse

Samarbetet Romanusfonden - Skapa

Lista med exempel på projekt som erhållit medel från Romanusfonden



Här är en sammanställning över personer och projekt som erhållit medel ur Romanusfonden. Några av deras rapporter och publikationer finns här att ladda ner i digital form. Rapporter finns annars normalt hos de personer som erhållit anslag från stiftelsen.



Anders Houltz, Centrum för Näringslivshistoria

SUF:s arkiv (2017)


Vid Centrum för Näringslivshistoria finns 50 hyllmeter material från Svenska Uppfinnareföreningens arkiv: protokoll och verksamhetsberättelser, pressklipp, medlemsmatriklar och mycket annat. En del är grovsorterat, men det mesta är oordnat.


Projektet är forskningsförberedande och syftar till att

1) på en översiktlig nivå ordna och förteckna de delar av Svenska Uppfinnareföreningens arkiv som hittills är oordnade

2) identifiera relevanta forskningsfrågor med utgångspunkt i detta material.

Särskilt fokus kommer i detta avseende att ligga på kvinnors uppfinnande och innovationer.



Bengt Domeij, Uppsala Universitet

Lärobok om patent (2016)


Domeijs arbete syftar till att belysa patenträtten i en tid med snabb teknikutveckling som skapar nya och annorlunda frågeställningar. Frågor kring EU-patentet och den nya Patent- och Marknadsdomstolen behandlas också i denna analys och förklaring av utvecklingen inom patentområdet.



Elisabeth Landgren

Utvärdering av coachning (2016)


Under det senaste decenniet har det riktats ett allt större intresse från politiskt håll för att främja kvinnors företagande och deltagande på innovationsområdet. Fördelningen mellan kvinnor och män på företagssidan har under de senare åren legat stilla på runt 30 % kvinnor och 70 % män. Coachning och mentorskap har varit modeller för att öka andelen kvinnor som är företagare och uppfinnare. Har de givit resultat? Landgren har genomfört en studie genom enkäter och intervjuer, och den visar att de undersökta stödprogrammen har uppfattats mycket positivt av deltagarna, och reflekterar över hur ett genusperspektiv behövs för att skapa program som gör skillnad i statistiken. "Riksdag och regering behöver själva vara entreprenöriella och innovativa!" skriver Landgren.


Utvärdering av coachning och mentorskap för kvinnliga uppfinnare och företagare i Mälardalsregionen.

Rapporten kan du ladda ned här.



Lena Nyström, Göteborgs Uppfinnareförening


Ska jag söka patent? (2016)


Att skydda sin uppfinning kan vara lite av en djungel, och beroende på vilka val man gör resulterar valet i olika kostnader. Hur kan uppfinnaren tänka och agera för sina rättigheter. Arbetet har resulterat i en praktisk och tillgänglig handbok:

Att skydda sin uppfinning. En guide för enskilda uppfinnare. Länk till GUF


Ingrid Thuresson, WITEC 

WiTEC London 2015 (2015)


Stöd till den svenska delen av det europeiska nätverket WiTEC (Women in Technology and Science) för att delta i och rapportera från  den internationella bienalen för kvinnor som är uppfinnare: GWIIN  London 2015. Akronymen står för Global Women Inventors & Innovators Network. Ylva Dalén, medlem i WiTEC SWEDEN, vann för exceptionell kreativitet.


Rapporten från GWIIN 2015 kan laddas ner här. 



Mikael Syväjärvi, Tema Teknik och Social Förändring, Linköpings Universitet

Innovationstankar (2015)


I projektet syftar Syväjarvi till att inspirera människor om innovationer och uppfinningar med exempel från forskningsmiljö kopplad till entreprenörskap. Miljön är forskning där nya koncept utvecklas inom material för inom energi och miljö. 



Bengt Domeij, Uppsala Universitet

Svenska patentprocesser (2015)


Forskningsprojektet ”Svenska patentprocesser” jämför patentprocesser i flera länder i Europa. Den visar sammanfattningsvis på ett betydande behov av att reformera den svenska patentprocessen. 


Projektet har samlat in data kring samtliga svenska patentprocesser som inleddes mellan år 2000 och 2008. Studien jämför motsvarande data för patentprocesser i några av de viktigaste europeiska länderna. I rapporten konstateras bland annat att patentprocesser är betydligt mer tidskrävande i Sverige, i genomsnitt tre år, än motsvarande processer i andra europeiska länder, i genomsnitt ett år. Vidare konstateras bland annat att patentprocesser i Sverige är relativt kostsamma: i genomsnitt en miljon kronor per part i ett intrångsmål och 1,8 miljoner kronor per part i ett ogiltighetsmål. En svensk reform skulle särskilt underlätta för kapitalsvaga patenthavare som har behov av ett snabbt och billigt domstolsförfarande.


Studien är publicerad i Nordiskt Immateriellt Rättsskydd (NIR) 2015 nr 5 s. 504-522. www.nir.se 




Karl Maack, Sahlgrenska akademin

Stakeholder value - bridge between innovators and higher education institutions (2014) 


Karl Maack studerar plattformar för samverkan mellan akademi och det omgivande samhället. Hur kan man koppla ihop plattformar för innovation med universitet och högskolor. Vilka värden styr aktörerna?


Danielle Lewensohn, Karolinska Institutet 

Forskares erfarenheter av patentering (2014) 


Tidigare studier kring akademiskt entreprenörskap tyder på att forskare med idéer söker sitt innovationsstöd utanför akademin, trots att lärosätena har ett uppdrag att skapa interna system som stödjer innovation. 


I en tvärdisciplinär studie undersöker Lewensohn Karolinska Institutets forskares egna erfarenheter av patenteringsprocessen. Vilka är deras erfarenheter från patentering och kommersialisering av egna forskningsresultat? Lewensohn studerar hur de befintliga innovationsstödjande verksamheterna fungerar.



Malki Afran, Örebro universitet 

Patent och frön (2014) 


Aframs doktorandstudie utreder rättsläget kring patenterandet av fröer i relation till den konflikt som uppstår mellan olika rättsområden. Hur långtgående är patentinnehavarens skydd? 


Området är högst aktuellt. Ny teknik på området, framför allt genmodifikationer, innebär nya möjligheter för forskningen. Debatten handlar om vilka spärrar patentinnehavarna kan implementera i sina innovationer och om hur restriktivt förhållandet till användaren får anses vara. Bland exemplen finns ”självmordsfrön”: frön som inte går att återanvända efter en skörd. Här finns också begrepp som ”stewardshipagreements”: avtal som patentinnehavaren ingår med användaren i fråga om användningen av fröna.



Liza Shkirando, Malmö Högskola

Utrymme för innovation i barns språkträning (2013) 


Lizas masteruppsats handlar om att utforska utrymmet (design space) för innovation för barn i förskola och skola. Hon utvecklar och designar lek och spel - ofta med ny teknik - som tränar kommunikation i flerspråkiga familjer.



Kjell Jegefors, Svenska Uppfinnareföreningen

Vem tjänar pengar på uppfinningar? (2012 och 2014)


Svenska Uppfinnareföreningen markerar vikten av att stödja uppfinnare även utanför akademin: 


 ”I regeringens olika propositioner talas det mycket om innovation i anslutning till forskning inom universitet och högskolor men ingenting sägs om uppfinnare utanför forskarsamhället som en källa till nya innovationer och nya företag.” 



I SUFs studie granskas sju uppfinnare och deras uppfinningar. Vilka intäkter har de skapat för samhället? Vad har de kostat? Studien visar att samhället alltid tjänar pengar på att nya uppfinningar föds, utvecklas och kommersialiseras i bolag. Framför allt tjänar samhället på skatter: moms och bolagsskatt. Om uppfinnaren lånar pengar betalas de oftast tillbaka snabbt. 


Däremot är det tyvärr inte alltid så att uppfinnaren/entreprenören kan leva på sina uppfinningar.


"Därför är uttrycket 'Samhället tjänar pengar på uppfinningar' alldeles relevant och sant."



Andreas Bogsjö, LUSIC

Att utveckla innovationssystemet (2013)


LUSIC, Lund University Social Innovation Center, arbetar för att utveckla och bredda innovationssystemet för att bättre anpassas till dagens förändrade samhälle:


"En åldrande befolkning, miljöproblematik, integration och jobbskapande kräver en inkludering av en bred grupp av idébärare och innovatörer. Dessutom utnyttjas inte potentialen i att blanda samhällsutvecklande idéer med teknik."


LUSIC utgår från ett specifikt case och beskriver hur man arbetar med stöd till otraditionell innovation.



Agneta Hansson, WiTEC

EUWIIN 2013 (2013)


Det internationella nätverket för kvinnor som är innovatörer, GWIIN, anordnade 2013 en konferens och en pristävling, EUWIIN, i samverkan med bland annat Tekniska Museet. Genom Romanusfondens stöd kunde föreningen WiTEC (Women in Science and Technology) delta och medverka i arrangemanget. I rapporten berättas om hur kvinnors innovationer stöds i olika länder.



Martin Hultman, Tema Teknik och Social Förändring, Linköpings Universitet 

Egenproducerad el: en jämförelse (2011), bokprojekt (2013)


Romanusfonden har i flera steg stött Martin Hultmans forskning om ekoprenörskap: Hur kan uppfinnare och entreprenörer bidra till hållbar utveckling? Martin Hultmans studie av miljöinnovationen WELGAS och hans senare forskning riktar fokus mot de sammanhang där hållbar utveckling skapas av uppfinnare och entreprenörer. Kunskapen bidrar till bättre möjlighet att utforma policy för miljöinnovationer och en djupare förståelse för uppfinnares villkor till gagn för en hållbar utveckling. 


Martin Hultman: 


”I dagens debatt har miljödrivet entreprenörskap, så kallat ekoprenörskap, kommit att symbolisera en möjlighet för att göra ekonomisk tillväxt hållbar. I och med misslyckandet vid klimatmötet i Köpenhamn kring internationella avtal är det ännu mer angeläget att undersöka förutsättningarna för miljötekniska uppfinningar. I forskningsprojektet WELGAS har jag gjort en arkivstudie som bidrar med kunskap om hur skapandet av miljöinnovationer går till i praktiken. Den kunskapen har idag många luckor trots de stora förhoppningarna som ställs till ekoprenörskap.”  


I WELGAS skapades redan på 1980-talet ett helt och hållet förnyelsebart energisystem med början i vinden och slutet i användningen av vätgasen. WELGAS står för Wind, Electricity, GAS. Projektet innebar att ett vindkraftverk producerade el som sedan användes för att omvandla energin till vätgas vilket tillfredsställer en familjs värme- och transportbehov. 



Karin Havemose, Tekniska Högskolan i Jönköping, JTH

From Design-Thinking to Design-Making (2013)  


Projektet är ett intermationellt samarbete med Tech Monterey, Mexico, och Internationella Handelshögskolan i Jönköping där Havemose är verksam. Hon vill lyfta in ett mer pragmatiskt perspektiv i forskningen inom design och innovation. En bärande tanke i projektet är att hitta innovativa skärningspunkter i mötet mellan olika kontexter och kulturer - vilket kan ge upphov till nya idéer kring produkter och formgivning. 




Thorulf Arvidson

Arbetstagares rätt till ersättning för uppfinningar, en vitbok (2012)  


Romanusfonden har bidragit till Arvidsons bok Arbetstagares rätt till ersättning för uppfinningar, som är en redogörelse för uppfinnares kamp under 30 år mot Televerket, TeliaSonera och justitiekanslern för att få ersättning för uppfinningen av hänvisningsdatorn. Recito förlag 2012. 



Mikael Syväjärvi, Linköpings Universitet

Grafen, en fallstudie (2011 och 2012)  


Romanusfonden har bidragit till Syväjärvi för att stödja hans artiklar om grafen skrivna för en bredare publik. 


Supermaterialet grafen blev allmänt känt när Nobelpriset i fysik 2010 delades ut till de två forskare, Andre Geim och Konstantin Novoselev, som först framställt grafen. Sverige fick 2013 ansvaret för att leda EUs forskningsinitiativ kring grafen, 9 miljarder SEK för 10 år. Chalmers samordnar forskningsinsatsen, och Linköpings universitet där Syväjärvi är verksam har fått en del av medlen. 


Syväjärvis artiklar är publicerade på Linköpings universitets hemsida. Läs där bland annat Från blyertspenna till energielektronik, Frågor och svar om grafen. 



Aktuellt material lägger Syväjöärvi på sin blogg, på Facebook och på Twitter @grafenbloggen




Göteborgs Uppfinnareförening, GUF


Utbildningsmaterial för uppfinnarprocessen (2011, 2012) 


Den här handledningen för fria uppfinnare har skapats av några medlemmar i Göteborgs Uppfinnareförening. Behovet upptäcktes när ALMI Företagspartner publicerade sin handledning ”Innovatörsguiden Del 1 – ”Förstudier och immaterialrätt”. Den omfattar tre av de fem sektorer som GUF definierat som ”Innovationscykeln”. De delar som saknas, Teknik- och metodgenomförande samt Finansiering, kompletteras i den här handledningen "Innovationscykeln Del 2". Handledningen vänder sig till fria uppfinnare som saknar organiserat stöd för att genomföra sitt arbete: 


"I en ’Förstudie’ ska du först avgöra om din idé är möjlig att kommersialisera. Om det är så, ska du sedan genomföra den utveckling av teknik och metoder som krävs för att din produkt, vara eller tjänst ska bli verklighet. Dessutom behöver du avgöra vilken finansiering som krävs och hur du kan åstadkomma den." 


Handledningen finns hos Svenska Uppfinnareföreningen. 




Svenska Uppfinnareföreningen, SUF


IPR-strategier - en jämförelse mellan Sverige och Finland (2009)  


Hur ser den finska modellen för immaterialrätt ut? SUFs studie bildade bl a ett underlag för en uppvaktning av riksdagsledamöter.




Malin Lindberg, Luleå Tekniska Universitet


Genusperspektiv på innovation (2010, 2011) 


Romanusfonden bidrog till nätverket SIRA, Swedish Interactive Research Association, för att arrangera papersessionen Genusperspektiv på innovation. Sessionen ingick i forskarkonferensen Högskola och Samhälle i samverkan (HSS2011) i Karlstad 4-6 maj 2011. 



Karin Havemose, Tekniska Högskolan i Jönköping, JTH

Ting i rörelse - om designprocessen (2009) 


Romanusfonden har bidragit till Havemoses bok Ting i rörelse - om designprocessen (2012) som har publicerats på Santérus förlag. Havemose skriver om kunskapsbildningen i nyskapande processer. Kunskapsteori ramar in designerns vardag.



Bengt Domeij, Uppsala Universitet

Patentavtalsrätt (2009)

Romanusfonden har bidragit till Domeijs omarbetning av boken Patenträtt från 2007. Under sitt nya namn Patentavtalsrätt har boken publicerats på Norstedts Juridik.



Andy Wilson, Hybrid State

Learn to live in Beta (2009)

Forum på facebook med sex temaområden inom ämnet innovation  



Lars Birger Larsson

Stöd till uppfinnare - arbetsmetodik för effektivt stöd (2009)  



Lars Ivar Hising 

Patenträttsförhållanden i Sverige (2009)  



Paula Welén, Hybrid State

Blog and its role as an Innovation Tool in the Innovation Society. (2009)

Om bloggen som kommunikativt verktyg i en öppen innovationsprocess.



Tekniska Museet

Utställningen Innovation, kreativitet, plagiat (2008)

Var går egentligen gränsen mellan tillåten inspiration och otillåtet plagiat? Hur skyddar man sina idéer? Hur skiljer man på original och kopior? Betydelsen av patentskydd, varumärkesskydd, mönsterskydd och upphovsrätt. Utställningen på Tekniska Museet invigdes i augusti 2008 och pågår fortfarande. Utställningen har sponsrats på Silvernivå av Romanusfonden. Den 17 december höll Romanusfonden ett seminarium på Tekniska Museet. Där presenterades resultat från studier som fonden finansierats, och ett diskussionstema var uppfinnarens rätt till sin idé. 



Wanja Bellander, Svenska Uppfinnareföreningen

Uppfinnares syn på patentstrategi. (2008)

Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, har intervjuat elva erfarna uppfinnare, varav tre är kvinnor, om hur de nyttjat främst patentsskyddet i samband med utveckling av produkter och affärer. I rapporten konstateras att varje situation är unik och alltför generell patentrådgivning kan faktiskt bli fel. Gemensamma erfarenheter hos de aktiva uppfinnarna är att de betonar vikten av kunskap om marknaden och dess förutsättningar, att styrkan hos en patentansökan beror av formuleringen, inte minst så det gäller att avgöra om intrång föreligger eller inte. En rekommendation är att uppfinnare bör lära sig så mycket som möjligt om IPR-systemen (särskilt patent) för att rätt bedöma såväl skyddsmöjligheter som att ställa rätta krav på konsulter och ombud.



Charlotte Lorentz-Hjort, Hybrid State

Innovationsstödjande verktyg i innovationssamhället. Exemplet "The Hybrid Zone" (2008)

"Vi lever inte längre i industrisamhället, utan i ett kreativt kunskaps-, informations- eller kommunikationssamhälle. Förutsättningarna för att lyckas att gå från idé till innovation har förändrats. Hur skapas innovationer idag - och hur använder vi IT-verktyg i processen? Rapporten utgår från det praktiska exemplet The Hybrid Zone.



Sanna Wolk, Uppsala Universitet

Kollektivavtals normerande verkan (2007), Ersättning till anställda uppfinnare (2008)

Vilken rätt har den som är anställd till de idéer han eller hon utvecklar? När har arbetsgivaren rätt till arbetstagarens idéer? Wolk går igenom igenom lagstiftning och praxis. Romanusfonden har stött Wolks forskning kring immaterialrätt, som resulterat i rapporter och i boken Arbetstagares uppfinningar (2013) som är utgiven på Studentlitteratur.



Karin Havemose, Tekniska Högskolan i Jönköping, JTH 

I ljuset av Andrée: Ingenjörskonst, gränser och vetenskapens praktik. (2007)



Havemoses populärvetenskapliga bok berättar om ingenjör Salomon August Andrée och det »Förslag till polarfärd i luftballong« han presenterade i februari 1895 inför den Svenska Vetenskapsakademien och det Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi. I ljuset av Andrée: Ingenjörskonst, gränser och vetenskapens praktik är utgiven på Santérus Förlag AB (2008).



Uppfinnarkollegiet

Tävling mellan högskolor om kommersialisering. (2006)

Studier och design av tävlingen. 




Tidigare rapporter, bland annat: 



Jan G Ljungström. Ninni Kronberg, hennes liv och verk. 


Maria Lindblom. Workshop Innovation Skåne 


Lars Birger Larsson. Arbetsmetodik för effektivt stöd 


UppfinnarKollegiet. Rättsförhållanden i Sverige 


Anders Karlsson. Motstånd mot uppfinningar och affärsskapande 


Wanja Bellander och Margareta Jonason, SUF. PatentGuide från A till O  


Kicki Stridh och Agneta Hansson. Promoting women in innovation  Powerpointpresentation 


Torbjörn Larsson, SUF. Patentbevakning 


Ove Granstrand. Optimal krav på uppfinningshöjd för patentering 


Henrik Olsson. Värdering av patent 


Douglas McQueen. Embedded software patent statistics 


Björn Teurnell. Relationen mellan uppfinnaren och entreprenören 


QUIS-SUF. Publikationen QUIN 


Magnus Hult. Innovationsprocessen – dess struktur och påverkansfaktorer


Kjell Nilsson. Företagens förvärv av idéer 


Rolf Hjortsman. Patentintrång 


Magnus Klofsten. Fallbeskrivning Forskarpatent i Linköping 


Henrik Olsson. Datorprogramrelaterad uppfinnings patenterbarhet 


Margareta Jonason. Patent, allmänna domstolars praxis åren 1983-1991 


Högskolan i Halmstad. Extern idéhantering 


Stig Ottosson. Boken Dynamisk produktutveckling   


Håkan Edeholt. Designerns och designens roll 


Arne Andrén. Verksamheten inom ett fyrtiotal idé- och uppfinnarföreningar 


Holger Klingstedt. Nätverkets och kreativitetens betydelse i innovationsprocessen